DNA family with cells, Jacques Deshaies, 2002
Bioetik behandlar normer och värdekonflikter i sjukvård och biovetenskaplig forskning. Frågor som berörs är till exempel prioriteringar inom sjukvården, informerat samtycke, neurobiologiska förklaringar av mänskligt medvetande, djurvälfärd och användandet av bioteknologi. Ämnet tar upp filosofiska, teologiska, samhällsvetenskapliga och juridiska aspekter på nya kunskaper inom medicin och biologi.
Norm- och värdekonflikter uppstår varje dag inom hälso- och sjukvården och i forskning. Till exempel vid prioriteringar inom sjukvården, när människors integritet skall vägas mot forskningens intressen när det gäller att spara biologiskt material i biobanker, när den neurobiologiska forskningen kommer med nya förklaringsmodeller för hur våra hjärnor fungerar eller vår syn på djur och vad som är naturligt beteende.
Samtycke till forskning på biologiskt material eller till vård och behandling ger upphov till frågor om integritet, autonomi och hur information skall utformas och i mötet med patienter uppstår kliniska- och vårdetiska frågeställningar. Bioetik handlar också om regler och riktlinjer för forskning.
Samma DNA-teknik som gör det möjligt att fastställa faderskap eller identifiera gärningsmän väcker frågor om integritet för de människor som lämnat prov till våra biobanker, men frågan begränsas inte till levande personer. Retrospektiva DNA-studier där genetiskt material från historiska personer undersöks väcker också bioetiska frågor.
Dopning och andra sätt att förbättra prestationer väcker också särkskilda etiska frågor. Den moderna hjärnforskningen erbjuder ett annat exempel. När neurovetenskapen producerar resultat som förändrar den neurobiologiska beskrivningen av mänskligt medvetande, vad blir då kvar av föreställningar om att människan har en fri vilja och ett personligt ansvar för sina handlingar? Ny kunskap om moralens plats i hjärnan blåser också nytt liv i debatten om det finns en universell moral. Dessa frågeställningar plockas upp av neuroetiken, ett ämne som hanterar de särskilda filosofiska och etiska frågeställningar som väcks av neuro- och kognitionsforskningen.
Uppsala universitet bedriver forskning om bioetik inom ramen för Centrum för forsknings- & bioetik. Vi samarbetar med Karolinska Institutet och Sveriges Lantbruksuniversitet inom ramen för Nätverket för forsknings- & bioetik (NRB).
Forskning i etik bedrivs också på Filosofiska institutionen och Teologiska institutionen.
Kommentera: