Anders Sandberg Mobila människan

Mobiltelefonen har blivit prylen som vi fyller med mobil elektronik. Men många forskare tror att det här bara är början – att mobilen snart kan styras från din hjärna och leverera informationen direkt till hörselnerven.

Publicerad:

20 okt 2009 – 20:52

Uppdaterad:

27 nov 2013 – 11:00

Tänk dig en framtid där du hör om något spännande som du vill veta mer om. I stället för att gå till en dator trycker du bara på Google-knappen på din mobiltelefon. På dina glasögon projiceras då en bild över träffarna på Google för det som du tänkte på. Mobiltelefonen har redan registrerat dina tankar via en krets inopererad i hjärnan och vet vilket ämne du senast tänkt på. På den projicerade skärmen på glasögonens insida tittar du på den Google-träff du vill slå upp, och då skickar mobiltelefonen informationen uppläst till en elektronisk krets kopplad till dina hörselnerver.

Låter det som galen science fiction? Inte enligt Anders Sandberg, neurobiolog som just nu deltar i eu-projektet Enhance Project, där man undersöker etiska aspekter av alla dessa möjliga förbättringar av människan.

Jag bestämmer mig för att få höra hans syn på framtidens mobila människa och reser i väg till Oxford University där han just nu bedriver sin forskning i ett team knutet till den filosofiska institutionen.

När tåget från London närmar sig Oxford knappar jag in ett sms till Anders om när vi ska träffas. I framtiden kanske jag inte ens behöver knappa in bokstäverna. Framtidens t9 sitter i hjärnan, om man får tro forskare som Anders Sandberg.

 

Google-chipet ingår i neurobiologen Anders Sandbergs förhoppningar om framtiden.

Hjärnan som fjärrkontroll

För tre år sedan började 26-årige Matthew Nagles, som hade svåra skador på nervsystemet, kunna spela tvspel med hjärnan som fjärrkontroll. Det blev ett mycket konkret exempel på den forskning som görs där människans hjärna och nervsystem öppnas upp för anslutning till elektronik.

Forskningen presenterades i vetenskapstidskriften Nature och den visade hur en mycket liten inopererad krets i hjärnan kunde avläsa hans hjärnaktiviteter.

Matthew Nagle kunde i sin tur med hjälp av denna krets lära sig styra en markör på en datorskärm, spela datorspel, använda hjärnan som tv-fjärrkontroll och så småningom också styra en robot-arm så att han själv kunde koka sina potatisar.

Med hjärnan går det enligt forskarteamet också att skriva text på datorn, men i nuläget tar det dubbelt så lång tid som med ett vanligt tangentbord. På sikt kommer inmatning via hjärnimpulser förmodligen att gå snabbare än dagens tangentbordsskrivande, anser forskarna.

Redan i dag går det alltså att styra elektronik från hjärnan. Det är inte längre en fråga om science fiction. »Neurodevices« ses inom medicinsk affärsverksamhet som ett produktområde med snabb tillväxt. Företaget Cyberkinetics har redan varumärkesskyddat produkten Braingate där personer med hjärnskador kan styra sitt hem med hjärnan som fjärrkontroll.

 

I filmen Universal Soldier har USA:s armé skapat de perfekta stridsmaskinerna – döda soldater som trimmas upp med modern robotteknik. Men armén tappar kontrollen över sina soldater.

Efter medicinens framsteg

I framtiden kommer mobiltelefonen att vara navet för vår mobila uppkoppling till internet och elektroniken i vår omgivning, menar neurobiologen Anders Sandberg när jag tack vare dagens primitiva sms-teknik lyckas träffa honom i Oxford:

– Mobiltelefonen kommer att bli den naturliga punkt som all den mobila elektroniken samlas kring.

I nuläget handlar utvecklingen om den här tekniken ofta om att kunna komma tillrätta med skadade och funktionshindrade människors problem, att möjliggöra styrning av kroppens nervsystem. Men när man väl lyckats ta reda på hur nervsystem och hjärna kan interagera med elektronik utanför kroppen öppnas ett helt nytt fält av möjligheter.

Att det är den här typen av rent medicinska tillämpningar som kommer först beror bland annat på att det är den typen av forskning som kan få finansiering. Att utveckla för att hjälpa sjuka och skadade är prioriterat inom medicinsk forskning. Utanför medicinen är det bara den amerikanska militären som via den militära forskningsmyndigheten Darpa anslår stora belopp på forskning för att förbättra och bygga ut mänskliga egenskaper, då för de amerikanska soldaterna.

– Många menar att medicin enligt definitionen bara får ägna sig åt att bota sjukdomar och skador. Men medicinen har redan länge gjort många människoförbättrande åtgärder som inte handlat om att bota sjukdomar. p-pillret är väl det mest frekvent använda exemplet, säger Anders.

Anders själv har Google-chipet som en favorit bland uppfinningarna som det talas om inför framtiden. En av Googles skapare, Larry Page, har själv väckt idén om ett sådant chip.

– Inför framtiden kan vi tänka oss att din hjärna blir avlyssnad av Google, till exempel att du tänker på ett ämne, och så kan din mobiltelefon viska svaret i ditt öra, sa Larry Page till nyhetsbyrån Reuters.

»Galet genomgå operation«

Det här uttalandet rönte en hel del uppmärksamhet, inte minst bland kommentatorer som avfärdade det hela som galet att vi skulle vilja genomgå en operation för att möjliggöra Google-sökningar från hjärnan.

Anders Sandberg tror inte att Google som funktion är det som kommer att bli den första funktionen för elektroniska kopplingar till hjärnan. Det är inte konstigare än att internet inte skapades för att vi ville ha Google. Det första syftet för internet var snarare väldigt praktiskt anpassat för akademiska och militära myndigheter.

På samma sätt utvecklas den teknik vi här talar om just nu för svårt funktionshindrade, men när tekniken förfinas kan den komma till oss »vanliga« människor också.

– Första chippet i hjärnan måste göra något mer än bara googla – mobilen kan ju göra det utmärkt från start utan kirurgi. Så grundfunktionen för ett sådant chip är snarast uppmärksamhetsstyrning

– dels märka vad man uppmärksammar, men dels också chansen att kontrollera graden av vakenhet och kanske rent av rikta in den. När man väl har en sådan funktion är ju Google-information en extra funktion man kan lägga in, liksom styrning av interfacet i mobilen, säger Anders Sandberg.

 

I filmen Existenz kopplas elektronisk utrustning till människor genom nervsystem via svanskota. Med en fjärrkontroll kan man sedan styra sin virtuella verklighet.

En egen livsdatabas

Att kunna se information visuellt via glasögon i stället för stora skärmar är en tanke som visats i både science fictionfilmer som »Robocop« och i reklamfilmer från kreditkortsföretag.

– Glasögonen kan mycket väl utvecklas till kontaktlinser med tiden. De kan också spara informationen man ser och hör i ens egen »livsdatabas« som man kan använda vid behov, menar Anders Sandberg.

Just det här med livsdatabaser är något vi kommer in på flera gånger under intervjun. Redan i dag ser vi hur människor lagrar sina minnen i text och bild på webbaserade databaser som Flickr och Gmail.

– Man kan tala om tre slags minnen här, dels det biologiska minnet i hjärnan, dels det privata lagringsminne som vi har på exempelvis Flickr, men också det kollektiva minnet som finns på webbsajter som Wikipedia, säger Anders.

Redan i dag blir det kollektiva minnet allt viktigare och länkas ihop med personliga lagringsminnen. På bildsajten Flickr kan bilder taggas med exempelvis platsen de är tagna. Utifrån en stor mängd Flickr-medlemmars bilder kan Flickr skapa en 3d-modell på skärmen från Notre Dame. All information kan lagras i enorma databaser, och den nya kunskap det kollektiva minnet får är hisnande.

– Mobilen är både länken till informationsvärlden och ett filter för den, samtidigt som den agerar ett lokalt utskott av ens datorresurser, av vilka huvuddelen ligger hemma eller hyrs online på Flickr, Gmail och så vidare.

Det är inte säkert att elektroniken behöver opereras in i kroppen. Niels Bir-baumer, en hjärnforskare vid Tübingens universitet i Tyskland har utvecklat en teknik för att läsa av hjärnverksamheten genom huden. Om den typen av teknik kommer att räcka för våra framtida önskemål om att vara uppkopplade till vår mobila elektronik vet vi förstås inte.

Men möjligheten att komma åt mobil teknik från hjärnan utan kirurgiska ingrepp är förstås ett spår som känns mindre långt borta.

Stu Wolf, forskare på den amerikanska militärens forskningsmyndighet Darpa, menar att vi i framtiden kommer att se på datorer på samma sätt som vi betraktar skrivmaskiner i dag. Framtidens motsvarighet till datorerna menar han kan byggas in i ett pannband som läser av hjärnaktiviteterna. Det går att interagera med hjärnan utan inbyggda elektroner.

När jag intervjuar Anders Sandberg kommer vi förstås också in på integritetsfrågor. rfid är en teknik som gör att alla möjliga föremål och levande varelser kan märkas och avläsas var de befinner sig, som ett slags streckkod, men i form av en radiosignal. rfid-taggar fästs redan i dag under huden på husdjur. Nyligen krävde företaget Citywatcher.com att vissa anställda skulle bära rfid-taggar under huden, som en extra säkerhetsåtgärd menade man eftersom rfid-utrustade passerkort kan komma på avvägar.

Vill verkligen människor ha rfidtaggar på sig som identifierar dem när de går förbi elektroniska enheter, som tunnelbanespärrar? Vill verkligen människor att elektroniska system ska ha koll på var de befinner sig, och kanske till och med att mobilen lagrar data om deras tankeverksamhet?

 

I filmer som Strange Days och Total Recall visas en tänkt framtid där du kan köpa minnen av upplevelser, för att själv uppleva. Du köper helt enkelt en semesterresa, till exempelvis Mars, pluggar in den i armen, upplever den och kanske mår du också bra, även om den här bilden från Total Recall talar ett annat språk.

RFID-band runt halsen

Det är inte första rfid-konflikten som seglat upp på senare år. Övervakningsproblemet med rfid-taggar har varit på tapeten en längre tid, inte minst sedan en skola i Kalifornien infört rfid-band som eleverna måste bära runt halsen, som ett sätt att öka säkerheten på skolan.

– Problemet med integritet har vi redan i dag. Nu när vi sitter på det här kaféet och dricker var sin kaffe är vi övervakade av mer än tre videokameror, säger Anders och pekar ut ett flertal övervakningskameror både utanför och inne på kaféet.

Tekniken erbjuder också möjligheter att styra över integritetsproblemen, menar Anders Sandberg:

– Vi kommer att vilja ha rfid-taggar i vårt privatliv. Just därför kommer vi också att använda mobilen som en brandvägg för att sätta gränser för intrång i integriteten. Vi kommer att kunna sätta spärrar för rfid-sökningar av oss från mobilens gränssnitt.

Men utvecklingen där människans möjligheter utökas med ny teknik har också fått många andra invändningar:

– Vissa menar att det här hotar den mänskliga naturen. Det är en invändning som är vanlig i usa. I Europa är den vanligare invändningen att det ökar ojämlikheten, att bara de som redan i dag har ekonomiska resurser kommer att ha råd med att ta del av den nya tekniken.

Det finns också en oro att vissa företag ska kunna kontrollera vårt tänkande.

– Antag att ett visst chip från Microsoft stör tankarna på gratisprogram som Linux, säger Anders Sandberg.

 

Sony Ericssons Bluetooth-klocka och Motorolas Bluetooth-glasögon är två mobila prylar som redan kommunicerar med telefonen i fickan.

Läs mer på nätet

Cyberkinetics Inc. Företaget bakom utrustningen som låter människor med skadat nervsystem styra hemmet med hjärnan som fjärr kontroll.

Enhance Project EU:s projekt för etisk granskning av människoförbättring

Miguel Nicolelis sida om forskning om hjärnan och minnet

Anders Sandberg om RFID-brandväggar

http://www.mobil.se/business/mobila-m-nniskan



Kommentera:

Namn *:
E-post *:
Webbplats:
Kommentar *:
*