Någon gång i framtiden kommer det att finnas medvetna maskiner med en intelligens minst lika stor som vår egen. Det är väldigt många forskare från olika ämnesområden överens om.
Nanorobotar
På många håll i världen bygger forskare pyttesmå maskiner, där beståndsdelarna utgörs av enskilda molekyler. Entusiasterna hoppas att tekniken så småningom ska leda fram till robotar, mindre än röda blodkroppar, som skulle kunna finnas i kroppen i stora svärmar. Nanorobotarna skulle avläsa alla tankar och minnen i hjärnan och skicka informationen till en dator. Det avlästa medvetandet skulle sedan kunna finnas kvar i datorn för evigt.
Fysikern Richard Jones vid Sheffields universitet i England tvivlar på att mekaniska nanorobotar är möjliga. Däremot tror han på möjligheten att skapa enkla typer av nanorobotar genom att modifiera arvsmassan hos existerande virus.
Kopia av hjärnan
Andra forskare tänker försöka kopiera en människohjärna in i minsta detalj. Vår hjärna är en synnerligen komplex konstruktion, där var och en av de hundra miljarderna nervceller är sammankopplade med upp till 100 000 andra nervceller. Nätverket är så komplicerat att det i dag är helt omöjligt att beskriva. Men vid Howard Hughes medicinska institut i USA har forskare just startat ett tjugoårsprojekt för att kartlägga bananflugans hjärna, som innehåller 200 000 nervceller. De tekniker de utvecklar ska sedan användas för att kartlägga människohjärnan.
Forskare som vill gå den här vägen är övertygade om att det räcker att bygga en maskin som är en exakt kopia av kopplingsschemat i hjärnan för att skapa en medveten intelligens. De tror inte att de behöver förstå hur hjärnan egentligen fungerar.
Biologiskt inspirerade program
Sedan länge har dataloger inspirerats av biologin för att skapa flexibla datorprogram som kan “lära sig” att hantera många olika situationer.
Exempel är program härmar hur nervcellerna i hjärnan är sammankopplade och program som söker bästa lösningen på ett problem genom att efterlikna den biologiska evolutionen.
Ännu närmare biologin är de forskare som har tagit reda på hur enskilda nervceller fungerar och sedan försöker återskapa samma funktion i datorn.
Ett exempel är Anders Lansners grupp på Tekniska högskolan i Stockholm. De simulerar nätverk av tiotusentals nervceller med miljontals kopplingar.
Gunilla Borgefors
Publicerat 2008-08-17 15:38
Kommentera: