Håller vi på att förlora kontrollen över vårt medvetande?
Forskning om hjärnan är idag ett av de mest expansiva forskningsområdena i världen. Att vi trots detta får veta mycket lite om forskningsframsteg som görs, beror på att mycket av forskningen är hemlig. Begrepp som ”elektronisk terrorism” indikerar att USA, Japan och Sverige, som alla är framstående nationer inom hjärnforskning, betraktar området som en fråga om nationell säkerhet, där det gäller att ”ligga steget före” kriminella och oetiska aktörer, skriver Lars-Olof (LO) Landin.
Samhällsutveckling utifrån ett multidimensionellt medvetande
- var nyfiken på ”det vi vet att vi inte vet”
Tankesmedjan Kreaprenör® har som mål att sprida kunskap om vad som verkligen händer i vår tid. Vår beslutsstödsmodell bygger på att all mänsklig utveckling beror på människans naturliga strävan att ”förlänga och förstärka” våra sinnen. Det vi människor är medvetna om och förstår att uppfatta, är stimuli med olika frekvenser, som attraherar våra sinnen – syn, hörsel, lukt och smak, styr- och balanssinnena. För att förlänga vårt synsinne både utåt och inåt uppfanns kikare och mikroskop. Under det senaste århundradet har vår förmåga att förstärka och förlänga informationssändare och mottagare gjort, att vi numera kan kommunicera runt hela jorden praktiskt taget i realtid. Till detta kan läggas det ”sjätte sinnet”, som människor i årtusenden har kopplat samman med mystiska och osannolika upplevelser.
Ju mer som ny teknik nu gör det möjligt att uppfatta och använda också information, som vi tidigare inte har kunnat uppfatta, desto tydligare blir det att kosmos består av fler dimensioner än de, som vi människor hittills förmår att uppfatta, beskriva och mäta. De som först förstår att utnyttja ny kunskap har som alltid mest att vinna, vilket förklarar hemlighetsmakeriet och den internationella tävlan, som pågår för att bli först med att utveckla och kontrollera ett ännu mer multidimensionellt medvetande – att vara först med att ”konstruera” superhjärnan.
En konsekvens av den pågående hjärnforskningen är att mycket av sådant som tidigare har ansetts osannolikt inom kort kommer att gå att förklara. Människor har egentligen alltid förstått att det finns mer att upptäcka. Forskning kan definieras som ”intresse för sånt vi vet att vi inte vet”, dvs att minska ignoransen.
Medvetandeteknik
Ju mer komplex verkligheten blir desto mer begränsad blir den mänskliga organismen och hjärnan i jämförelse, även om människan ständigt utvecklas genom evolutionen. Den forskning vi nu talar om handlar om att inte bara kunna ”förlänga och förstärka” våra enskilda sinnen utan också det samlade resultatet av våra sinnen, nämligen själva medvetandet – både det enskilda och det kollektiva medvetandet. Det handlar om ”artificiell intelligens” och om ”ubiquitous computing” i förening, som innebär att istället för som idag kommunicera genom att var och en använder sin egen hjärna och till buds stående kommunikations- och lagringsformer, kommer vi att vara i stånd att använda oss av all samlad information samtidigt och göra denna tillämpbar med hjälp av alla möjliga informations- och kommunikationstjänster ”överallt, alltid, för alla och i alla former”. Den nya tekniken finns redan ”inbäddad” runt om oss. Men även i oss. Och det sist nämnda faktumet gör att vi har att göra med ett mycket komplext etiskt problem. Nämligen vem som i framtiden kommer att ha kontroll över vårt medvetande.
Behov för etiska regler
Krav på etiska regler på hjärn- och medvetandeforskningens område är ingenting nytt. EU-kommissionen har sedan länge tillsatt en grupp för att följa utvecklingen och ge förslag på etiska regler inom forskning och nya teknologier. Problemet är bara att det verkar vara en ”papperstiger”. 2005 presenterade gruppen en rapport om ”Ethical aspects on ICT implants in the human body” (ICT=information and communication technologies). Implantat används alltmer inom den medicinska sektorn för att styra och kontrollera hälsotillstånd.
Implantat för att förbättra hörsel- och hjärtfunktion, som görs med patientens samtycke, är till synes oproblematiska, som det står i rapporten. Men, står det vidare, alltfler rapporter kommer nu om användning av implantat i forskningssyfte, som är konstruerade av biologiskt material med hjälp av den nya nanoteknologin. Dessa implantat är i motsats till äldre implantat i det närmaste omöjliga att upptäcka. Användning sker bl.a. i syfte att kommunicera med och hämta information från människor i speciella situationer. John Glenn, astronaut och senare senator i USA, har rapporterat om att han själv varit ”chippad” under rymdfärder.
1997 varnade John Glenn i Senaten för oetisk användning av ICT-implantat utan samtycke. På FOI´s hemsida (=Försvarets forskningsinstitut) finns information om hur man med liknande teknik dels kan förstärka ex:vis flygares reaktioner och göra att de upptäcker faror i tid, som de inte skulle kunna klara med ”normala sinnen”. Men samma teknik kan också användas för att otillbörligen ”tortera” människor på distans, en ny slags vapen, som skulle kunna hamna i fel händer och användas av terrorister.
Men såväl John Glenns som EU-kommissionens etikgrupps varningar har hittills inte lett till att några konkreta åtgärder vad gäller integritetsskydd. Föreningen Kreaprenör® vill mot denna bakgrund att inleda en process för att inte bara sprida information om den fantastiska utvecklingen på hjärnforskningens område utan också för att verka för att vi i Sverige tar fram etiska regler som ska vara styrande för forskningen. Som det nu är har nämligen de, som fn otillbörligen utsätts för eller tidigare har utsatts för forskningsexperiment, ingen juridisk möjlighet att agera, och de får heller ingen adekvat vård för sina besvär.
Stockholm den 22 april 2012
Lars-Olof (LO) Landin
Ordförande i Föreningen Kreaprenör®
- tankesmedja för Medvetandeeran
Dialogen om “Hjärnans frihet”
Är hjärnforskningen oetisk?
Bakom lögnen döljer sig sanningen
Rapport från Kreaprenörs konferens om hjärnans frihet
Bakom lögnen döljer sig sanningen
På något sätt måste fakta framtvingas om förnekandet att svenska forskare (civil och militär) använder hjärnimplantat för informationsinhämtning från hjärnor i Sverige. I det allmänna svenska medvetandet förekommer ingen sådan verksamhet, trots att ledande svenska forskare i etik, religion och filosofi länge varnat för denna utveckling.
Personer, som utnyttjar försöksmänniskornas liv, skyddas av sekretess och att de drabbade klassificeras som psykiskt sjuka. Förnekandet av att hjärnimplantat används innebär också att de drabbade inte får adekvat vård för de skador som övergreppen leder till. Läs Ulf Görmans bok “Där Guld Glimmar Blått”. Troligen förblir även våldsbrott och självmord ouppklarade och felaktiga diagnoser ställs beroende på denna forskning.
Rätten för forskare att fritt välja metod för att inhämta mätdata skyddas av staten och dess institutioner. Avslöjanden skulle medföra att förtroendet för staten undergrävs. Förfarandet bedrar läkarvården och rättssamhället. I Sverige ”begravs” med stor sannolikhet ”människor levande”, dolda bakom diagnosen “psykisk ohälsa”.
Utvecklingen av implantat för att avbilda och läsa människors tankar och därigenom göra integrationen människa och dator möjlig, har utvecklats i mer än 50 år. Nanoteknik, dagens snabba nätverksteknik och Europas gemensamma datorparadigm FACETS (=fast analog computing), en självlärande dator, har på senare år påskyndat forskningen. Om ingen sätter stopp kommer fler biologiska medvetanden att ”kidnappas” till detta gigantiska datorprojekt, som går ut på att skapa en superdator.
SMER – Statens medicinetiska råd – har gått så långt att man friskriver Staten och dess institutioner från brottslig verksamhet för att i framtiden kunna tillhandahålla nanoteknisk alternativdiagnostik. En mer exakt diagnostik än kloning av hjärnan finns inte. Problemet är bara att diagnostiken är plågsam och tar minst tio år att genomföra.
Hjärnimplantat för tvåvägskommunikation mellan datorer och den mänskliga hjärnan kan med modern teknik användas obemärkt och effekterna gör att vem som helst kan råka ut för övergrepp kommer och bli diagnostiserad som psykiskt sjuk. I och med det brottsliga förfarandet blir försökspersonerna inte berättigade till vård, identifiering och oskadliggörande av implantaten.
Om 10 år är den konstgjorda superhjärnan inte längre science fiction. Viss förståelse om vad som pågår får man när man lyssnar till radioprogrammetFilosofiska rummet, där bl.a professor Martin Ingvar talar om hjärnimplantat och AI – artificiell intelligens. AI i kombination med hjärnimplantat, som används för att kopiera hjärnor, har utvecklats till en “terminator”. Tekniken läser tankar genom att ställa frågor och identifiera mönster. Tekniken kan dessutom utsätta människor för stress och åstadkomma smärta, epileptiska anfall, galopperande hjärta, paralysering av kroppen, muskelkontroll m.m.
En forskarregim håller på att växa fram inom bio-, nano- och IT-forskning, uppenbarligen med vissa myndigheters goda minne, för att gynna svensk forskning, alltmedan Europas nya datorparadigm tillsammans hjärnimplantaten och ett allt snabbare Internet lär sig att läsa och styra människors tankar. Vem i detta land har mod, kraft och förmåga att avslöja, vilka forskningsövergrepp som på detta sätt tillåts i Sverige?
Mikael Eleman
Redaktör Bionic Gate
Dialog om Hjärnans fihet:
Är hjärnforskningen oetisk?
Rapport från Kreaprenörs konferens om “Hjärnans frihet”
Håller vi på att förlora kontroilen över vårt medvetande?
Fler referenser:
Sveriges Radio: Journalistik 3.0
Institutet för framtidsforskning, Statens roll i den virtuella världen
Aktuella artiklar:
När hjärnorna drar ut i krig, DN 202-02-12
I Sverige finns lagar och regler för det mesta. När vi skall slänga 
hushållssopor är detta omgärdat med minutiösa regler och en etisk diskussion. Men när det gäller hjärnforskning om artificiell intelligens, vari ingår att avkoda och kopiera våra hjärnor, tycks det saknas såväl lagar som etiska regler. Det pågår vad vi vet ingen etisk debatt om detta, trots att behovet gång på gång har påtalats i officiella rapporter både i Sverige och i EU. Sverige är en av de ledande nationerna inom hjärnforskning, ett av världens snabbast växande tvärvetenskapliga forskningsområden.
I avsaknad av såväl lagar som en etisk debatt pågår avancerad hjärnforskning i Sverige i en gråzon. Detta är synnerligen kontroversiellt, eftersom forskarrapporter talar om att det inom en snar framtid kommer att finnas superhjärnor, som kan fungera i direkt kontakt med våra biologiska hjärnor samt även ska kunna kontrollera och t.o.m. ta över hjärnfunktioner.
Redan för 15 år sedan talade Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) och Karolinska Institutet (KI) om superdatorn, som kunde slå schackvärldsmästare. Vi har goda skäl att tro, att man fortsätter att utveckla denna superdator för att kunna fullskalesimulera den mänskliga hjärnan i realtid och ta fram programvara för att läsa människors tankar. Det är naivt att tro att bl.a. AstraZeneca investerar hundratals miljoner i denna forskning bara för att man är så otroligt schackintresserad.
Vi frågar oss varför Statens Medicinsk-Etiska råd (SMER) inte bryr sig om att reglera forskningen om denna dator-hjärna-integration, ett etiskt område som mer än något annan bioetisk fråga berör människans integritet och identitet? Vi vet att SMER var medveten om den här problematiken för 6 år sedan och sedan dess har, vad vi har fått fram hittills i vår research, ingenting hänt.
Kan det bero på att stora ekonomiska intressen har anledning att vilja mörklägga forskningsresultat och inte vill ha någon etisk debatt, som försvårar arbetet med att uppnå målet att kopiera den mänskliga hjärnan? Och varför döljer bioetiken fakta i denna stora fråga? I denna länk från Uppsala Universitet står det tydligt att man känner till vad som pågår. Men man talar inte om att det är datorer med artificiell intelligens, som används för att bakåtkompilera hjärnan och visualisera biologiskt medvetande.
Processen att skapa artificiell intelligens innebär att utveckla programvaror för att datorer skall kunna identifiera mönster och ställa frågor för sådana mönster. När detta sker i hjärnan kan det närmast beskrivas som bakåtkompilering av hjärnkoden med hjälp av syntetisk telepati, en kontinuerlig tvåvägskommunikation mellan en dator och en levande hjärna.
Torbjörn Tärnsjö, professor i praktisk filosofi vid Stockholms universitet (SU), brukar använda sig av exemplet med en frisk människa, som kommer till sjukhuset med ont i foten och som, på utilitaristiska grunder, kan användas för att rädda många andra med sina “reservdelar” i form av ett friskt hjärta, friska lungor och njurar osv. På samma sätt är det idag möjligt att injicera nanopartiklar i vanliga sjukhusbesökare för att sedan göra studier med hjärnimplantat och utveckla programvara för syntetisk telepati. Motiveringen är givetvis att detta görs för mänsklighetens bästa. Men utan etiska regler och lagar kan man inte vara säker på att inte övertramp görs.
Kungliga Tekniska Högskolan, Karolinska Institutet och Stockholms Universitet bildar tillsammans Stockholm Brain Institute. Deras hemsida får en att ana hur långt forskningen framskridit. Ny nätverksbaserad kognitiv tidsupplöst hjärnavbildningsteknik gör det möjligt att kopiera hjärnans funktionella arkitektur. Och vi vet av historisk erfarenhet att när teknik finns, då används den också. Därför frågar vi oss varför sådan verksamhet kan fortgå i Sverige utan att området regleras med lagar och förordningar.
Lars-Olof (LO) Landin
Rekommenderad läsning:
Om Nanoteknologi
Om Digeratis – Den tredje kulturens representanter
Om robotar och humanoider
Rekommenderade länkar:
Föreningen för hjärnans integritet i Sverige
Hemsidan om Mind Control
Bionic Gate – om nanoteknik och neurocomputing
På bilden föreläser professor Fred Travis, hjärnforskare från Maharishi University of Management, vid Kreaprenörs framtidsseminarium i oktober 2010.
Kreaprenörs höstmöte om “Hjärnans frihet”
21 oktober 2011
Årets höstmöte hölls 21 oktober i Adolf Fredriks församlingshem i Stockholm och hade rubriken “Hjärnans frihet”. Trots att hjärnforskning troligen är det “hetaste” forskningsområdet i världen just nu och kampen är hård mellan världens hjärnforskare om “att vara först” med att “kopiera” den mänskliga hjärnan, är det ovanligt tyst kring framsteg och forskningsmetoder. Det vill Kreaprenör ändra på genom att sprida kunskap om vad som verkligen händer och inbjuda till en etisk debatt.
Framtidens psykiatri – om andlighet och schizofreni
Vi hade bjudit in Rolf Erik Solheim. Han är civilingenjör med bl.a. en lång period som elektroingenjör på ASEA (senare ABB) i Västerås bakom sig, men som i många år också har intresserat sig för mystik och vetenskap. Tillsammans med makan Anne driver han också en webbplats om framtiden.
Rolf talade på temat Andlighet och schizofreni och bjöd in till en diskussion om hur psykiatrin måste förändras.
Föredraget tog upp ett intressant svenskt fall inom psykiatrin, som för många är helt okänt. Det handlade om svensken Hugo Lindblad, som 1919 vid 34 års ålder togs in på Beckomberga mentalsjukhus i Stockholm med diagnosen schizofreni. Han dog 1976 och producerade under sin långa tid på sjukhus 32 tjocka A4-pärmar med teckningar och anteckningar som beskriver hans egna ”ut-ur-kroppen-upplevelser” och ”psykiska drömmar”.
Lindblads pärmar låg till grund för flera utställningar av psykiatrisk konst på Stockholms kulturhus under 1980- och 90-talet. Han fick djuppsykologi att likna ett orkesterverk. Hans beskrivningar kan också jämföras med författaren Dantes.
Han beskriver hur människor har en materiell och en andlig kropp och hur den senare kan lämna den materiella kroppen. Psykiatrin borde förändras och ta mer hänsyn till människans spirituella sida. Jaget har för Lindblad ett mörkt underjag och ett ljust överjag. Han skiljer också mellan själslig och andlig inspiration. Extra sensorisk perceptioon är för Lindblad en realitet. Sövande piller var för honom något som förstörde hans möjligheter till självförverkligande, varför han undvek att ta den medicin han fick.
Lindblad fick med tiden en mycket god insikt i sitt eget tillstånd, men psykiaterna förstod honom inte. De ägnade sig bara år den sjuka sidan. De såg aldrig den ljusa, friska, inspiratoriska sidan. Detta gjorde Lindblad besviken och han slutade till slut att tala med sina läkare. Och dessa konstaterade bara: ”För Er herr Lindblad har vi ingen diagnos”.
Den biologiskt inriktade psykiatrins förenklade ideologi tar inte hänsyn till människans andliga sidor och har fortfarande stor makt med stöd av läkemedelsindustrin.
Som ett kuriosum har Landstinget slarvat bort pärmarna vid Beckombergas nedläggning. Den första pärmen finns som bok i ett exemplar på Nationalbiblioteket. Och pärmen från åren 1951-54 har Rolf lyckats få en kopia av.
I hjärnforskningens tjänst
Vi hade också bjudit in Robert Naeslund för att diskutera och utvärdera hans erfarenheter om hjärnforskning. Han har under många år samlat ett stort material i form av tidningsartiklar, offentliga utredningar m.m. och är på gång att publicera boken ”Datorhjärnor”.
Under ett par timmar intervjuades Robert Naeslund (t.h.) av generalsekreteraren i Kreaprenör Lars-Olof (LO) Landin.
Här det bildspel LO Landin använde under intervjun.
White TV filmade denna del av konferensn.
Med hjälp av Kreaprenörmodellen Cross Sensor, som korsar människors individuella och kollektiva krav på hälsa, identitet, integritet, jämställdhet och inflytande (den lodräta linjen i modellen och till höger) med människors bakomliggande 
strävanden att ständigt förlänga sin perception med hjälp av sinnena syn, hörsel, lukt, smak, balans-, styr- och
rörelsesinnena och ända till ESP – Extra Sensorisk Perception och Hjärnan (den horisontella linjen i modellen och nedan), kunde Landin visa hur man i förväg identifierar de nya möjlighetsrum som ständigt uppstår p.g.a. ny teknik.
Intervjun handlade om den research som skett de senast 50 åren på hjärnans och medvetandets område. Och inte minst Robert Naeslund har som sagt på eget initiativ gjort omfattande undersökningar om vad som skrivits och rapporterats om Hjärnforskning.
I Landins intervju med Naeslund framkom vidare att en läkare vid namn José Delgado på 1960-talet redovisade hur han med hjälp av hjärnimplantat på tjurar, sedan med extern radiosignalering (remote control) kunde få tjuren att stanna upp, gå till vänster och till höger (se film). Mot bakgrund av hur raket- och sputniktekniken snabbt utvecklades efter andra världskriget, och hur det kalla kriget fick stormakterna att utveckla nya och effektivare vapensystem, kunde Landin och Naeslund göra troligt att tekniken med hjärnimplantat med stor sannolikhet också testas på människor. Svensken PM Persson skriver t.ex. i en FOA-rapport 1965 att hjärnimplantat metoder utvecklas i stor skala, vilket tyder på att man också i Sverige tidigt intresserade sig för denna hjärnforskning.
Uppkopplad – vill man vara det?
Robert Naeslund berättade vidare om hur han själv blivit implanterad och röntgenbilder visades i det bildspel som Landin tagit fram. Att astronauten och senare senatorn John Glenn både berättar att han själv varit “hjärnuppkopplad” under sina rymdfärder och senare 1997 i senaten varnar för hur tekniken nu utvecklas i rasande fart och för riskerna att den allvarligt kan inkräkta på människors integritet, är tydliga tecken på behovet att snarast få igång en etisk debatt och en reglering av detta forskningsområde.
Och – varför ingen etisk debatt?
EU kommissionens etikgrupp med professor Göran Hermerén som ordförande påtalade i en rapport 2005 behovet av en etisk debatt och räknade upp vilka tillämpningsområden inom hjärnforskning, som var extra känsliga med avseende på den personliga integriteten. Men trots detta har det inte blivit någon etisk debatt på området. Och Kreaprenör ställer nu frågan varför?
MMM – Människa-Maskin-Manipulation
Avslutningsvis berörde vi på mötet att forskningen kring Människa-Maskin Interface oupphörligen gör nya, fantastiska genombrott. Professor Martin Ingvar på Karolinska Institutet, som leder verksamheten vidStockholm Brain Institute, säger i Radioprogrammet Filosofiska rummet, att han inte ser det som så konstigt, att vi inte längre kommer att kunna skilja vårt ursprungliga jag från vårt nya, av maskiner, “manipulerade” jag. Detta smått häpnadsväckande uttalande har oss veterligen inte lett till någon som helst debatt.
Med “manipulation” avses här positiva möjligheter att med Människa-Maskin-Interface t.ex. hjälpa människor med Parkinson till ett normalt liv.
Med ”manipulation” avses också de möjligheter som finns att med modern datorteknik “bakåtkompilera” människors hjärnfunktion som grund för artificiell intelligens, och – som det står på FOI:s hemsida – få kontroll över människans kognitiva system.
Den amerikanske “datorgurun” Ray Kurweil har myntat det han kallar“Singularitet”, som betyder att datorerna blir många gånger “klokare” än människor och de möjligheter detta medför, men också de faror som uppstår med MMM.
Han skrev tidigt att vi förmodligen är den sist levande generationen, som kommer att kunna ”skilja mellan reality och virtual reality”. Och enligt Martin Ingvar har vi således redan passerat den punkten – och märkligt nog utan någon som helst etisk debatt! Politikerna, som är beställare av ny teknik, måste inse att forskningsområdet är minerat, och att det därför är livsnödvändigt för samhället att ta kontrollen i detta - kanske det största - paradigmskiftet i mänsklighetens historia. Grekiska skuldproblem är självklart viktigt. Men “Hjärnans frihet” borde vara ännu viktigare!
Projekt Hjärnans frihet
Med på mötet fanns också Mikael Eleman, som - i likhet med Robert Naeslund – mot bakgrund av egna erfarenheter har ägnat mycket tid åt att dokumentera hjärnforskningens utveckling på senare tid. Han leder arbetet med att dokumentera bl.a. nanoteknikens utveckling på hemsidan Bionic Gate. Där kan du som är intresserad hitta mycket av den information, som vi berörde mot slutet av mötet.
Läs också LO Landins debattinlägg “År hjärnforskningen oetisk?” med länkar till tidigare Kreaprenörarbete på detta område.
Vi lovar att återkomma inom kort med idéer om hur det härmed igångsatta projektet “Hjärnans frihet” fortsätter i syfte att sprida kunskap, identifiera möjlighetsrummen (visioner, syften och utvecklingsmöjligheter) med forskningen och att på så sätt också bidra till att få igång en etisk debatt på området.
Kommntera gärna denna rapport och anmäl intrese att vara med i fortsättningen.
Tel 0708 – 125 467