DÄR GULD GLIMMAR BLÅTT
År 2007 gav Vetenskapsrådet ut en bok ”Där guld glimmar blått” om nanorevolutionen som också beskriver det nya forskningsområdet.
Prof Ulf Görman förklarar i boken att samtliga konventioner för mänskliga rättigheter som tillkommit för att förhindra övergrepp inom forskning på människor är satta ur spel.
Nedan följer några citat ur boken;
Vad är nano? Nano är ett prefix. En nanometer är en miljontedel av en millimeter. Nanoteknologi kallas också för atomslöjd.
Vi är bara i början av en ny industriell revolution. Inte ens om tio-femton år kommer vi att vara nära att se den fulla effekten av nanotekniken. Vi befinner oss ungefär där utvecklingen av datorn var mot slutet a 1950-talet, säger Maria Stromme, professor i nanoteknologi vid Uppsala Universitet.
Nanoelektronik! De senaste decennierna har vi sett elektroniken krympa bortom vad vi kan se med blotta ögat. Den stora revolutionen kommer den dag vi tar det verkliga steget in mot nanoelektroniken. Då kommer en superdator att rymmas på ytan av en blodcell, de senaste filmerna kommer att visas genom en projektor tunn som ett hårstrå, och du kommer att kunna lagra din och all världens musik i ett litet örhänge. Den dagen kommer dagens nanoprylar att kännas som elektroniska dinosaurier.
Om vi tänker oss att vi själva skulle ha krympt i samma takt som elektroniken har gjort sedan mitten av sjuttiotalet, skulle en vuxen person i dag bara vara några mikrometer hög. Ett par miljoner människor skulle då rymmas i en liten hiss – men inte utan att uppleva vissa problem. Våra stämband skulle vara för korta för att fånga upp ljud och våra trumhinnor för små för att fånga upp ljudvågor. Vi skulle helt enkelt behöva hitta andra sätt att kommunicera på, anpassade till vår nya storlek.
Tankestyrning – ett nytt etiskt problem! Att kunna koppla den mänskliga hjärnan till en dator via elektroder öppnar givetvis också skrämmande möjligheter. Kommer det att gå att styra en människas tankar?
Det finns viktiga etiska aspekter av detta. Man skulle naturligtvis teoretiskt kunna styra hjärnans funktioner och modifiera människors personlighet. Till exempel göra dem mer eller mindre aggressionsbenägna eller öka inlärningsförmågan genom att lägga på kronisk stimulering. Det är som med allt annat, i och med att kunskapen finns kan man utnyttja den på många sätt, säger Göran Lundborg.
För att diskutera dessa frågor har de knutit en etikgrupp till projektet. Ulf Görman, etiker vid Centrum för teologi och religionsvetenskap vid Lunds Universitet, är en av deltagarna. En viktig del av den etiska bedömningen är att väga vinster mot risker. Med det kanske allra viktigaste är att visa respekt för den enskilda individen och den enskilda individens självbestämmande menar Ulf Görman.
Som exempel på forskning som har gett viktig kunskap, men som var oetisk, nämner han försök från andra världskriget där forskare lät människor ligga i iskallt vatten för att se hur länge det överlevde. Ett annat exempel är en undersökning på mentalsjukhuset Vipeholm i Lund under 1950-talet som bevisade att sockerbeläggning på tänderna leder till karies.
En rad etiska deklarationer har kommit till för att förhindra liknande övergrepp på människor, bland annat Helsingforsdeklarationen. År 1997 undertecknade också medlemsstaterna i EU ”Konventionen om mänskliga rättigheter och biomedicin” i den spanska staden Oviedo.
-De här deklarationerna har kommit till som svar på det missbruk av människor som fanns under andra världskriget, säger Ulf Görman. Oviedokonventionen och andr europeiska regler har resulterat i ny lagstiftning i Sverige. Till exempel Personuppgiftslagen, som trädde i kraft 1998 och lagen om etikprövning av forskning som avser människor, som trädde i kraft 2004.
Ulf Görman menar att när vi gör en historisk tillbakablick, är det lätt för oss att skilja på oetisk och etisk bra forskning.
Men nu öppnar vi dörrar till ett okänt område där vi inte vet hur vi ska tillämpa etiken. Vad ska man tillåta och vad ska man inte tillåta när man kan göra elektrodimplantat som både kan påverka och läsa av hjärnan? säger Ulf Görman.
Han tar upp exemplet med att undersöka inlärning och minne. Mikroimplantat kan ge helt nya möjligheter att förstå hur vi lär oss och minns saker, och därmed också varför vi glömmer och har svårt att lära oss. Samtidigt kan det uppfattas som en form av övergrepp att på det viset titta in i vår mest privata mentala värld, säger Ulf Görman.
Nyligen har vi haft en liknande etisk diskussion kring en annan ny teknik. När fåret Dolly klonades år 1996 stod det klart att metoden också skulle kunna användas på människor. Forskarvärlden såg ett syfte i att klona mänskliga embryon på provrörsnivå. Från dessa kan de utvinna kroppsegna stamceller som kan fungera som reservdelar till sjuka människor. Men sätter någon in det klonade embryot i en kvinnas livmoder kan det bli ett nytt barn som är en genetisk kopia av en redan levande människa. Det första kallas för terapeutisk kloning, det andra för reproduktiv kloning.
Ingen visste hur man skulle hantera den här nya tekniken. Men så småningom har det vuxit fram en konsensus om att vi ska sätta en tydlig gräns och förbjuda reproduktiv kloning av människor. Här har man då accepterat att tekniken är okej för vissa syften men inte för andra, säger Ulf Görman.
Admin kommentar:
Till skillnad från det vetenskapliga samfundet vid tillkomsten av genetiska tekniker har /neuroforskningen och datorindustrin ännu inte deltagit i en offentlig dialog/debatt om dess lovande, men riskfyllda tekniker att klona en mänsklig hjärna i en dator.
Ett undvikande av diskussioner och enkel förtröstan på principerna om fri vetenskaplig forskning och marknadsekonomin i sig är en moralisk hållning som inte är tillräcklig. Detta område kräver en lagjustering.
Kommentera: