Vapen som styrs direkt av tanken. Mediciner som gör soldaterna effektivare och fienden mera foglig. Hjärnforskning kan leda till nya sätt att kriga.
En stor del av all forskning i världen används för militära ändamål. Den moderna hjärnforskningen blir knappast något undantag, även om dess ursprungliga syfte är att hitta mediciner till psykiskt sjuka och framställa andra nyttigheter. Det menar Storbritanniens vetenskapsakademi Royal Society, som i veckan publicerade en rapport om hjärnforskning och krig: ”Neuro-science, conflict and security”.
En grupp experter inom neurovetenskap, folkrätt och etik har systematiskt gått igenom den senaste tidens hjärnforskning för att se hur den kan förändra framtidens krigföring. De hittade en lång rad tänkbara områden, varav många innebär nya etiska och juridiska utmaningar.
Man kan till exempel tänka sig att soldater rekryteras med hjälp av moderna hjärnkameror, så kallad fMRI-teknik. Med sådana bilder går det troligen att urskilja vilka individer som är särskilt sårbara för så kallad posttraumatisk stress och alltså olämpliga att sända ut i strid. Det borde också gå att skilja utpräglade risktagare från mer försiktiga personligheter. Den första sorten kan passa i attackstyrkor och specialförband, den senare lämpar sig bättre för fredsbevarande styrkor, skriver Royal Society.
När soldaterna väl är rekryterade ska de utbildas och där kan nya rön om inlärning komma väl till pass. Studier visar till exempel att en svag elektrisk ström som riktas mot speciella ställen i hjärnan kan fördubbla inlärningsförmågan. Tekniken kallas för tDCS, eller transcranial direct-current stimulation. Amerikanska militärens forskningsorganisation DARPA har också gjort framgångsrika försök med att låta soldater använda EEG när de ska analysera komplicerade satellitbilder. De kunde prestera tre gånger bättre med sådan utrustning. EEG-kurvan kunde registrera omedvetna processer i hjärnan och gav utslag långt innan soldaterna var medvetna om att de hade hittat vad de letade efter i bilden. Och när EEG-utrustningen användes för att ge återkoppling blev inlärningen mycket effektivare.
När soldaterna sedan är ute i fält gäller det att de håller sig vakna och fungerar även i utmattat tillstånd och även om de är utsatta för stark stress. Då finns det många mediciner som kan hjälpa till. Amerikans-ka flygstyrkor har använt amfetamin åtminstone sedan sextiotalet. adhd-medicinen Ritalina motverkar trötthet och förbättrar den mentala förmågan. Liknande effekt har Modafinil som i den civila världen används mot sömnstörningar som narkolepsi och apné.
Fienden kan också behandlas med läkemedel. Royal Society räknar upp ett antal lugnande medel som i lämpliga doser kan få fiendestyrkan att somna fridfullt när så önskas. En kandidat är ett bedövningsmedel inom veterinärmedicinen som kallas dexmedetomidin. Man kan också tänka sig nya former av så kallade benzodiazepiner, helst sådana med mindre biverkningar än de nuvarande.
Men ett problem med att söva fienden är att steget är ganska kort från effektiv bedövning till döden. Det fick ryska myndigheter erfara när de skulle slå ut de tjetjenska rebeller som tagit gisslan på en teater i Moskva för några år sedan. Dessvärre drogades även ett stort antal personer i gisslan ihjäl under fritagningen.
Hormonet och signalämnet oxytocin kan tjäna ett dubbelt syfte under krig. Detta ämne som utsöndras bland annat när kvinnor ammar sina barn förstärker känslor som tillit och samhörighet. Om förhörsledare kan ge tillfångatagna fiender en dos oxytocin, skulle de förhörda kunna bli mer samarbetsvilliga och benägna att avslöja sina hemligheter.
En nyupptäckt effekt av oxytocin är att det förstärker banden till de närmaste men ökar det mentala avståndet till omgivningen. Precis vad en plutonledare i krig vill uppnå i sin grupp!
Det finns en hel del ny forskning – bland annat finansierad av amerikansk militär – som försöker få hjärnan att styra proteser med hjälp av de egna elektromagnetiska vågorna. Och om man kan styra en protes i dag kan man troligen styra vapen i morgon. Royal Societys rapport beskriver scenarier där obemannade flygande fordon, så kallade drönare, styrs direkt av tankens kraft. En fördel är att de kan dirigeras mycket snabbare än med fysiska reglage. Men de etiska problemen blir omfattande, påpekar Royal Society.
Rapporten beskriver också en typ av vapen som kallas active denial system, ADS, och har börjat användas både i Afghanistankriget och på amerikanska fängelser. Det går ut på att skjuta värmestrålar som orsakar stor men tillfällig smärta på huden. Syftet är att orsaka mindre skada än med konventionella vapen, men tekniken har kritiserats för att den kan skada både ögon och andra kroppsdelar.
Royal Society menar att både hjärnforskare och internationella organ måste börja förbereda sig för framtidens hjärnkrig. Det finns konventioner som reglerar kemiska och biologiska vapen. Kanske är det dags också för internationella konventioner mot neurologiska vapen.
Karin Bojs 120212
Kommentera: