Etiska aspekter av implantat i människokroppen
Originalets titel: Ethical aspects of ICT implants in the human body.
Deklarationen presenterad för EU-kommissionen av den Europeiska Etikgruppen.
Bryssel den 16 mars, 2005
Den följande texten är ett kort utdrag och vår egen översättning av förslaget som överlämnades till EU kommissionen av the European Group of Ethics med professor Göran Hermerén som ordförande.
Den engelska originaltexten kan läsas i sin fullständiga version, 36 sidor, på Internet.
Den Europeiska Etikgruppen för vetenskap och nya teknologier (EGE) med den svenske filosofen Göran Hermerén som ordförande, antog den 16 mars 2005, Opinion N 20 beträffande etiska aspekter av informations och
kommunikationsteknologier (IKT) implantat i människans kropp vilken presenterades för Kommissionen.
EGE är en oberoende, multivetenskaplig och pluralistisk rådgivande grupp, vilken är sammansatt av tolv medlemmar.
Dess roll är att ge råd till Europeiska kommissionen ifråga om etiska värderingar som bör tas i betraktande för reglering av vetenskapliga och tekniska utvecklingar.
Den följande texen är hämtad från deras dokument. Där tre punkter avdelar text innebär det att originalet innehåller text som avlägnats. I stort sett är all text i samma ordningsföljd som originaldokumentets:
Hjärna-datorinteraktion eller direkt hjärnkontroll utförs med kommunikationsteknologi vilken hämtar information från hjärnan och utvärderar den.
Det finns också en inre teknologi med vilken information utifrån
överförs för individuella tillämpningar.
Den närstående relationen av kroppsliga och psykiska funktioner är grundläggande för vår personliga identitet. Neurovetenskapen utvecklas mycket snabbt. Hjärnimplantat utvecklade för att lindra skakningar från
Parkinsons sjukdom är bara ett exempel.
Dessa visar att IKT-implantat kan påverka nervsystemet och i synnerhet hjärnan och människans identitet som art liksom individuell självbestämmanderätt…Det finns betydelsefulla orsaker till varför IKT-implantat i människans kropp har omfattande och viktiga etiska konsekvenser.
Det är en normal följd att respekt för mänskliga värden har varit den fundamentala grunden för våra betraktelser var gränser bör dras för olika tillämpningar av IKT-implantat…Som redan omnämnts kan inplantaten användas för både hälso- och icke-medicinska ändamål. Båda möjligheterna med implantat bör självfallet omfattas av informerat tillstånd.
I sin värdering gör EGE den allmänna slutsatsen att icke-medicinska tillämpningar av implantat är ett potentiellt hot emot mänsklig värdighet och det demokratiska samhället…Användandet av fjärrkontroll för att
ta kontroll av människors vilja måste bli absolut förbjudet.
IKT-implantat kan användas för att öka fysisk och mental kapacitet. Ansträngningar bör göras för att se till att dessa implantat inte utnyttjas för att skapa ett klassamhälle eller öka avstånden mellan industrialiserade nationer och övriga delar av världen….Ett annat välvilligt ändamål vore att förbättra hälsomöjligheter, som att öka immunsystemet till att bli resistent mot HIV till exempel. Beträffande hälsoändamål bör tillgång till implantaten grundas på behov istället för ekonomiska resurser eller social position.
För att ta en välkänd slogan, Jag är herre över min egen kropp utgår från friheten att välja vad det gäller personlig hälsa och även frihet från extern kontroll och påverkan…Vad det handlar om extern kontroll och
påverkan, blir individens autonomi speciellt viktig. I synnerhet i samband med rätten att fastställa och förändra en persons uppförande genom elektroniska förbindelser.
Det nuvarande samhället konfronteras med förändringar som har att göra med det antropologiska väsen människans innersta natur utgör. Det finns ett stegvis skifte i utvecklingen – efter att ha observerats via
videobevakning och biometri, så modifieras nu individerna genom olika elektroniska utvecklingar; chips och smarta kretsar under huden, till en sådan grad att de urholkas mer och mer till nätverksmänniskor.
Sålunda kan vi uppkopplas för att fortsättningsvis bli olikartat gestaltade och från tid till annan mottar vi signaler för rörelser, vanor och kontakter, att bli konstaterade och avgränsade.
Detta skulle inleda modifieringen av mening och innehåll för en människas självbestämmanderätt och påverkan av ens värdighet …Denna ständiga erosion av personliga privilegier – som går så långt som att transformera kroppen – samexisterar inte bara med växande uppmärksamhet som betalas av ens värde utan också med redan nämnda faktum att personen är i centrum av en konstitutionell order.
Säkerhetsprincipen: EGE har betonat att modern informations- och kommunikationsteknologi gör mänskligheten kraftfullare men samtidigt mer sårbar. Etik borde ha till syfte att säkra respekt för mänskliga
rättigheter och individens frihet, i synnerhet beträffande datasäkerhet…Principen medför moralisk plikt av ständig riskanalys med tanke på otillräcklig insikt av påverkan med den nya teknologin, som i fallet med IKT-implantat i människans kropp.
Denna analys gäller speciellt för nuvarande och framtida situationer i vilka användning av IKT-implantat i människokroppen skulle kunna anses som en potentiell risk, eller t o m som ett potentiellt hot emot mänsklig värdighet eller till andra etiska principer. Det måste betonas att det finns inga pålitliga forskningsundersökningar gällande långtidsaspekter för hälsan relaterade till IKT-implantat i människans kropp.
Den obegränsade friheten för vissa kan utgöra en fara för andras hälsa och säkerhet…Som inom andra områden, friheten att använda implantat i kroppar, som frihetens princip, kan kollidera med potentiellt negativa
sociala effekter …Som en konsekvens poängterar Europeiska etikgruppen EGE nödvändigheten av en oavbruten debatt om vilka positiva tillämpningar som skall tillåtas – under vilka restriktioner och i vilka situationer.
MÄNSKLIGT VÄRDE, INTEGRITET OCH SJÄLVBESTÄMMANDERÄTT
Hur gravt kan dessa implantat uppstå som ett hot emot mänskligt självbestämmande, i synnerhet när de finns inplanterade i hjärnor?
Hur allvarligt kan IKT-implantat skapa oåterkalleliga följder i den mänskliga kroppen och i psyket? Hur influerar implantaten minnesfunktionerna?
Upphör en mänsklig varelse att vara mänsklig i fall där vissa delar av hennes fysiska jag, i synnerhet hjärnan, är ersatt eller kompletterad av IKT implantat? I synnerhet, som implantaten kan bidra till att framskapa
uppkopplade personer, som alltid är anknutna och kan bli formade annorlunda, att motta och avge signaler för möten, levnadsvanor och förehavanden. Det påverkar naturligtvis deras värdighet.
Hur gravt kan IKT-implantat bli ett hot emot privatlivet?
Hur långt kan implantaten ge en individ, eller en grupp, speciella möjligheter vilka kan bli ett hot emot samhället?
Vilka är de möjliga kränkningarna av privatliv genom implantaten som källa till eller mottagare av information i en datoriserat miljö?
Hur långt skall det accepteras att människor kontrolleras med dessa tillämpningar av andra individer som utnyttjar denna potential?
SOCIALA ASPEKTER
Hur långt kommer vi förändra våra sociala och kulturella miljöer med IKT-implantat?
Till vilken omfattning kommer denna teknologi tillåta manipulation av och för reklam-budskap?
Till vilken omfattning kommer denna teknik missbrukas av militären?
IKT-IMPLANTAT DÄR SPECIELL UPPMÄRKSAMHET ÄR NÖDVÄNDIG?
IKT-implantat som inte lätt kan avlägsnas.
IKT-implantat som kan influera, utvärdera och förändra psykiska funktioner.
IKT-implantat som genom ett nätverks kapacitet kan missbrukas på flera sätt för alla sorter av social övervakning och manipulation, t ex för barn och handikappade personer.
IKT-implantat påverkande nervsystemet och i synnerhet hjärnan och följaktligen mänsklig värdighet, som art liksom individuell subjektivitet och självbestämmande.
Militära applikationer.
‘Inkräktande’ teknologi vilken förbigår normala sinnesupplevelser.
Implantat som påverkar biologin och/eller framtida generationer.
Allmänna etiska frågor relaterade till IKT-implantat i människokroppen
I tidigare rapporter och deklarationer som’Citicens Rights and New Technologies: A European Challenge’ (23
May 2000), och ‘Ethical Issues of Healthcare in the Information Society’ (Opinion No 13, 30 July 1999), har etikgruppen identifierat viktiga etiska kärnfrågor med hänvisning till informations- och kommunikationsteknologier i synnerhet.
Tekniken innehåller egenskaper till att både återställa och stimulera, mångfaldigandet av hälsostimulerande applikationer, till att utöka och modifiera fysisk vård förebådar kommande ‘cyborgs’…Möjligheterna med den uppnådda formgivningen av människan kommer absolut att fortsätta och så kommer även resurserna för politiska analyser avsedda att kontrollera människan genom tekniken.
Det fullkomliga reducerande av kroppen till ett föremål utökar inte bara trenden, den som omnämnts, till att utnyttja tekniken som ett verktyg till att övervaka människan. Kroppen kommer in under andras kontroll och
vad en människa förvänta sig efter att ha blivit försåld?
Respekten för människans värde måste vara den fundamentala grunden vid alla diskussioner där gränser skall dras för olika användningar av IKT-implantat.
Etikgruppen betraktar inte implantaten som en absolut fara till mänsklig frihet och värdighet utan mer de applikationer vilka medför möjligheter till kontroll av individen liksom gruppövervakning, och restriktionerna för
frihet måste bli noggrant utvärderade.
Skyddet för hälsa och/eller säkerhet för människor med allvarliga neurologiska störningar skapar inte nödvändigtvis ett etiskt dilemma mellan frihetens okränkbarhet och behovet av skydd för hälsan. Fast, även i dessa fall får inte implantaten resultera i någon form av diskriminering eller övergrepp som strider emot de mänskliga rättigheterna.
Forskningens frihet inom detta område skulle regleras inte bara till informerat tillstånd av personerna som ställer upp för nya experiment utan de borde också vara medvetna om riskerna för både fysiska och psykiska skador för de som används i kliniska försök, (se EGE Opinion No 17 om ethical aspects of clinical research in developing countries, Februari 2003).
Det finns det behov av omsorg i de fall där personer, som i egenskap av deras ålder (barn, åldringar) och psykisk status som kan förmodas att utsättas för implantat för hälsoövervakning. IKT-implantat skall endast
inplanteras i barn och handlingsförlamade om detta sker i enlighet med de principer som stagats i the Council of
Europé Convention on Biomedicine and Human Rights.
Personlig identitet är avgörande kännetecken för att kunna äga ett moraliskt ansvar, avser många etiska teorier. IKT-tillämpningar skall därför inte utnyttjas till att manipulera mentala funktioner eller förändra den
personliga identiteten. Rätt till respekt för mänsklig värdighet, inräknat respekten för fysisk och mental integritet utgör grundförutsättning till det förhållandet….Användandet av IKT-implantat för att med informationsteknik överta människors vilja måste absolut bli förbjudet.
EGE poängterar att följande möjligheter skall förbjudas:
IKT-implantat utnyttjade för att skapa cyber-rasism.
IKT-implantat använda för att förändra identiteten, minnet, varseblivning, uppfattningsförmåga och uppfattning om andra.
IKT-implantat för att dominera andra.
IKT-implantat för övervakningsändamål
Implantat för övervakning av individer hotar likaså den mänskliga värdigheten. De kan användas av statliga myndigheter, individer och grupper för att öka sin makt över andra.
Implantaten kan utnyttjas till att lokalisera människor (likaså för att komma över alla former av information om dem). Detta må rättfärdigas av säkerhetsorsaker (frigivning av fångar) eller för trygghetsmotiv (lokalisera utsatta barn).
En bred social och politisk debatt är nödvändig beträffande vilka tillämpningar som bör accepteras och legaliseras, i synnerhet för övervakning och positiva tillämpningar. Ett säkerhetsförslag är rekommenderat av EGE. Medlemsstaterna och deras nationella etiska råd har ett ansvar att skapa förutsättningar för utbildning och en konstruktiv välinformerad debatt inom detta område.
The European Group on Ethics in Science and New Technologies
Ordförande:
Professor Göran Hermerén
Medlemmar:
Nicos C. Alivizatos, – Inez de Beuaufort – Rafael Capurro – Yvon Englert, Catherine Labrusse-Riou – Anne
McLaren – Linda Nielsen – Pere Puigdomenech-Rosell – Stefano Rodota – Günter Virt och Peter Whittaker