MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN
1. BAKGRUND OCH MÅL
I överensstämmelse med målen för kommissionens ekonomiska återhämtningsplan för Europa föreslås det i detta meddelande att Europas konkurrenskraft och innovationssystem långsiktigt ska stärkas genom större investeringar i högriskforskning på det strategiskt viktiga området informations- och kommunikationsteknik (IKT).
I och med detta understryks den strategiska betydelse som forskningen på området framtida och ny teknik (”Future and Emerging Technologies”, FET) har när det gäller att lägga grunden för framtidens IKT och innovation.
Här beskrivs en långsiktig strategi och särskilda åtgärder som ska genomföras inom sjunde ramprogrammet för att Europa ska kunna spela en ledande roll inom FET-forskningen genom att dess europeiska och globala dimension stärks. Åtgärderna kompletterar och förstärker de åtgärder som beskrivs i kommissionens meddelande om en strategi för europeisk forskning, utveckling och innovation inom området informations- och kommunikationsteknik , särskilt beträffande ökade investeringar i forskning, fastställande av prioriteringar och en minskad fragmentering.
Här diskuteras även de resultat som lades fram i Aho-rapporten om FoU och innovation 2006 angående spetsforskningens roll när det gäller att attrahera världsledande företag samt behovet av spetsforskningscentrum för att bygga upp en kritisk massa av forskningsverksamhet på strategiska områden.
Kommissionen lägger fram detta meddelande i en tid när världsekonomin befinner sig i en djup kris.
Särskilt nu när rådande paradigm visar sina begränsningar behövs investeringar i nya fundament så att Europa kan spela en ledande roll på området innovation i framtiden.
2. FET-FORSKNINGEN ÄR VÄSENTLIG FÖR ATT FRÄMJA EXCELLENS OCH INNOVATION
2.1. FET-programmet banar väg för helt ny informationsteknik
Sedan den europeiska FET-forskningen inleddes 1989 har den banat väg för identifieringen och utformningen av helt ny informationsteknik. Finansieringen uppgår för närvarande till omkring 100 miljoner euro per år.
Forskare och ingenjörer får stöd så att de kan bege sig in på outforskade områden bortanför gränserna för traditionell IKT genom främjat tvärvetenskapligt forskningssamarbete på högsta nivå kring nya forskningsidéer och forskningsområden.
Denna forskning förändrar forskningsagendan för IKT på ett genomgripande sätt och lägger grunden för stora tekniska, industriella och samhälleliga innovationer i Europa.
Nya metoder skapas som förändrar forskningen.
Kan man t.ex. förstå och utnyttja de sätt på vilka sociala och biologiska system organiserar sig och utvecklas, banas väg för utvecklingen av nya möjligheter för nästa generations programvara och nätverksteknik.
Förståelsen av hur den mänskliga hjärnan fungerar leder inte bara till innovationer på medicinens område, utan skapar även nya modeller för energibesparande, feltolerant och anpassningsbar datateknik.
Det europeiska FET-forskningsprogrammet är unikt i sitt sätt att kombinera följande egenskaper:
– Grundläggande. Det lägger grunden för framtida IKT genom att nya okonventionella idéer och vetenskapliga paradigm utforskas som är för långsiktiga eller riskabla för industriell forskning.
– Omvälvande. Det drivs av utmanande idéer och kan radikalt ändra vår förståelse av de vetenskapliga koncept som ligger bakom befintlig IT.
– Högriskbetonat. Dessa risker balanseras dock av en hög potentiell avkastning och chansen till banbrytande upptäckter.
– Målinriktat. Målsättningen är att påverka framtida planer för industriell IKT-forskning.
– Tvärvetenskapligt. Det bygger på synergieffekter och korsbefruktning mellan olika discipliner som biologi, kemi, nano-, neuro- och kognitionsvetenskap, etologi, samhällsvetenskap och ekonomi.
– Samarbetsbaserat. Det sammanför de bästa forskningsteamen i Europa, och i tilltagande grad från hela världen, för samarbete på gemensamma forskningsområden.
FET genomförs genom tematisk forskning på nya områden (FET Proactive) och öppet, oinskränkt utforskande av nya idéer (FET Open).
2.2. FET-programmet för excellens och innovation inom IKT i Europa
FET-programmet främjar excellens genom samarbete mellan de bästa inom vetenskap och teknik. Den globala excellensen inom FET-forskningen bekräftas genom nobelpriser och andra ansedda utmärkelser. FET-projekten frambringar 2,5 gånger fler artiklar och publikationer än deras andel av IKT-programmet och resulterar samtidigt i ett motsvarande antal patent.
FET-forskningen främjar innovation. Den har betydelse för den europeiska IKT-branschens långsiktiga konkurrenskraft genom att skapa helt nya ekonomiska verksamhetsområden, nya näringsgrenar och högteknologiska små och medelstora företag.
Inom FET-forskningen går man i täten för den allmänna och industriella forskningen över hela världen och påverkar det sätt på vilket den tvärvetenskapliga grundforskningen understöds och organiseras. FET har fungerat som inspiration för finansieringsprogram som Agence Nationale de la Recherche (ANR) i Frankrike och Adventure och Pathfinder inom NEST samt dess efterföljare Europeiska forskningsrådet.
Genom FET har också nya former av tvärvetenskapliga forskningsorganisationer fått stöd, t.ex. European Center for Living Technology.
Som ett resultat av dess banbrytande roll har FET-programmet lett till stora framsteg när det gäller att identifiera och utforska nya forskningsområden, som därigenom har blivit etablerade IKT-forskningsområden.
FET-stödet har t.ex. varit avgörande för forskningen inom kvantinformationsteknik i Europa. Denna teknik utlovar en enorm datorkraft långt utöver den kapacitet som vanliga datorer har och dessutom fullständigt säker kommunikation. Genom tidiga investeringar har FET-programmet på ett avgörande sätt bidragit till att Europa nu är världsledande på området . Dessutom mobiliserade FET ett fem till sju gånger så stort investeringsbelopp i medlemsstaterna. Ytterligare väntade resultat är ny teknik som t.ex. kvantbaserade ur och kvantbaserad bildbehandling.
Inom ramen för FET-programmet lanserades de första europeiska forskningsprojekten på området informationssystem som är inspirerade av biologi och neurovetenskap. Biologer, forskare inom neuroområdet och dataloger undersöker tillsammans hur hjärnan bearbetar information. Resultaten av denna forskning, som sträcker sig långt utöver IKT-området, omfattar bl.a. nya neuroimplantat för personer med funktionshinder, nya modeller av neurala system, nya neuromorfiska datorsystem och robusta självutvecklande kretsar och nätverk.
Inom Espritprogrammet tillhandahölls mycket tidigt stöd på FET-området för forskning om mikro-, nano- och optoelektronik, mikrosystem och fotonik. Avancerade forskningsområden som utforskats på 1990-talet blev allmänt utbredda inom den industridrivna IKT-forskningen.
FET-forskningen om komplexa system har skapat ett nytt forskningsområde och banat ny väg för många vetenskapsområden. Genom att modellera komplexa tekno-sociala systems beteenden och utveckla IKT-verktyg för att styra hot som uppstår i sådana system (t.ex. finansmarknader eller spridning av smittsamma sjukdomar) bidrar denna forskning till bättre,vetenskapligt baserade politiska beslut och till helt nya modeller för emotionellt intelligenta och tillförlitliga IKT-system.
FET har fört upp avancerad robotteknik på den europeiska agendan för IKT-forskning. Inom FET-forskningen har man utfört pionjärarbete inom centrala forskningsområden, samtidigt som strategier har lagts fast för robottekniken inom den europeiska industrin. FET har bidragit till att konsolidera den europeiska robotforskningen och till upprättandet av den europeiska teknikplattformen för robotteknik.
På FET-området bedriver man dessutom pionjärarbete kring nya idéer som artificiella levande celler, syntetisk biologi, kemisk kommunikation, kollektiv intelligens och tvåvägsgränssnitt mellan hjärna och maskin.
2.3. Utmaningar och möjligheter för en globalt ledande FET-forskning
2.3.1. Otillräckliga investeringar i Europa i omvälvande högriskforskning inom IKT
FET-forskningen främjar innovation och spelar en avgörande roll för de europeiska IKT-företagens livskraft genom att den möter utmaningar i gränslandet till befintlig teknik. Dessa utmaningar utgörs bl.a. av ”datafloden” och de globala systemens ökande komplexitet, den fortsatta utvecklingen mot allt mindre IKT-komponenter utöver de begränsningar som den befintliga tekniken sätter samt utvecklingen av mer miljövänlig IKT. Detta kräver att vi måste utforska nya modeller och värdera helt andra möjligheter för att undanröja hindren och förbereda för nästa generations IKT-teknik.
Europas ledande konkurrenter har redan insett vikten av grundforskning för att nå och bibehålla en ledande position på IKT-området. I USA har man rekommenderat en omläggning av Federal Networking and Information Technology Research and Development Program så att mer storskalig, långsiktig tvärvetenskaplig verksamhet och visionär forskning med hög vinstpotential ska omfattas . Kina har infört informationsteknik i sitt grundforskningsprogram för att möta landets stora strategiska behov.
Under rådande svåra ekonomiska förhållanden tenderar de europeiska företagen nu mer än någonsin tidigare att fokusera på interna investeringar i kortsiktig marknadsdriven forskning i stället för på högriskforskning om IKT. Denna utveckling måste vändas med hjälp av högre offentliga och privata investeringar i högriskforskning.
2.3.2. Sociala utmaningar kräver ett öppet utforskande av helt nya idéer
IKT:s betydelse för omdaningen av vår ekonomi och vårt samhälle är det få som kan bestrida. Samhälleliga utmaningar som rör frågor som en hållbar utveckling, klimatförändringarna, hälsa, den åldrande befolkningen, social och ekonomisk integration och säkerhet kräver nya banbrytande lösningar där IKT spelar en nyckelroll.
För att sådana genomgripande förändringar ska kunna ske måste forskarna få frihet att på ett öppet sätt utforska nya okonventionella idéer och omvälvande tillvägagångssätt, och utveckla de mest lovande av dessa fullt ut.
Omvälvande grundforskning kombinerad med nya attityder till entreprenörskap kommer att ge Europa goda chanser att till fullo kunna utnyttja nya möjligheter på marknaden efterhand som de uppstår.
2.3.3. Stora vetenskapliga utmaningar kräver samarbete mellan olika discipliner
Europa behöver en sammanhållen forskning i gränslandet mellan IKT och andra vetenskapsdiscipliner för att möta dagens socioekonomiska utmaningar och uppnå konkurrensfördelar på teknikens område. Den kritiska massan bör byggas upp och splittrad forskning måste föras samman kring vetenskapsdrivna, målorienterade, storskaliga tvärvetenskapliga forskningsinitiativ.
Det nyligen lanserade initiativet om virtuell humanfysiologi och Blue Brain-projektet bekräftar vikten av sådana initiativ. Målet för initiativet om virtuell humanfysiologi är individuellt anpassad simulering av människans kropp och man väntar sig enorma framsteg när det gäller sjukdomsförebyggande och hälso- och sjukvård. Här kombineras insatser på flera områden inom ramprogrammet med globalt samarbete, i synnerhet med USA. Blue Brain är det första omfattande försöket att “bakåtkompilera” däggsdjurshjärnan. Syftet är att förstå hjärnans funktion och funktionsstörningar med hjälp av detaljerade simuleringar.
Europa måste understödja flaggskeppsinitiativ som går utöver ramen för nuvarande FET-verksamhet.
2.3.4. Motverkad fragmentering och utveckling av en gemensam strategisk vision så att den europeiska forskningen blir mer verkningsfull
Grundforskningen inom IKT i Europa i dag är fortfarande splittrad på flertalet områden, vilket leder till dubbelarbete, divergerande prioriteringar och till att möjligheter förblir outnyttjade. Europa behöver utveckla gemensamma målsättningar för forskningen utifrån gemensamma planer för grundforskningen och kan då dra nytta av fördelarna med FET-modellen i samarbetet med medlemsstaterna.
2.3.5. Brist på kvalificerade forskare och tvärvetenskaplig expertis i Europa
Bristen på kvalificerade forskare och den globala konkurrensen om tvärvetenskaplig expertis på nya forskningsområden hämmar Europas strävan att uppnå och bibehålla kompetens inom IKT-forskningen.
Europa måste investera mer i kompetens så att det blir mer attraktivt här för världens bästa forskare, och talangfulla unga forskare kan erbjudas vägar till spetsforskningen. Tvärvetenskapliga forskarbanor och studier bör få mer stöd.
2.3.6. Bättre utnyttjande av resultaten från grundforskningen
Högteknologiska, forskningsintensiva små och medelstora företag är särskilt viktiga som drivkraft när det gäller att utnyttja resultaten från grundforskningen. Kan dessa involveras närmare i FET-forskningen skulle de få bättre möjligheter att utnyttja nya affärsmöjligheter.
De strategiska forskningsagendorna för de IKT-relaterade europeiska teknikplattformarna och gemensamma teknikinitiativen skulle vinna på att beakta företagens behov av långsiktig IKT-forskning. Om FET-resultaten systematiskt sprids till företagen skulle avståndet till tillämpningen minska.
Nya former av samarbete mellan företagen och forskare måste hittas för att undanröja viktiga tekniska hinder och frigöra långsiktig utvecklingspotential för företagen.
2.3.7. Internationellt samarbete – en outnyttjad potential
Internationellt samarbete är en resurs som inte utnyttjas inom FET-forskningen. Det ligger ett klart mervärde i att samla resurser och främja excellens på global nivå. För att möta globala utmaningar, t.ex. vad beträffar bekämpningen av epidemier, finansmarknadernas komplexitet och kampen mot klimatförändringarna, krävs det globalt, tvärvetenskapligt samarbete.
FET-forskningens grundläggande natur samt den globala dimensionen av de vetenskapliga problem som angrips gör att den är särskilt väl lämpad för internationellt samarbete.
3. HUR EUROPA SKA BLI VÄRLDSLEDANDE INOM FET-FORSKNINGEN
3.1. Strategi och mål
För att Europa på bästa sätt ska kunna utnyttja de stora socioekonomiska fördelar som uppstår genom den framtida utvecklingen på IKT-området är det mycket viktigt att en djärv strategi läggs fast för utforskningen och utvecklingen av fundamenten för den framtida och nya tekniken.
Europa bör därför ställa upp följande mål till 2015:
– Fördubblade investeringar i omvälvande grundforskning inom framtida och ny teknik.
– Identifiering och lansering av två eller tre nya djärva flaggskeppsinitiativ inom FET-forskningen som kan driva på en mer omfattande tvärvetenskaplig forskning med siktet inställt på grundläggande genombrott inom IKT.
– Genomförande av tre till fem gemensamma ansökningsomgångar med nationella och europeiska program till stöd för FET-forskningen på områden av gemensamt intresse.
– Genomförande av initiativ som ger begåvade unga forskare möjlighet att delta i och leda tvärvetenskaplig gemensam högriskforskning.
– Genomförande av initiativ för att uppmuntra forskningsintensiva högteknologiska små och medelstora företag att utveckla och tillämpa tidiga resultat från FET-forskningen.
Europa bör genom samarbete mellan europeiska och nationella forskningsfinansierande organ lägga grunden för att den kritiska massa av insatser som krävs för att stötta dessa initiativ ska kunna upprätthållas. Europa bör se till att nya vetenskapliga rön och tekniska grundvalar som är resultat av offentligt finansierad forskning utbyts och utnyttjas snabbare. Dessutom bör forskningssamarbete med ledande forskare i hela världen uppmuntras och understödjas.
3.2. Förslag till åtgärder
3.2.1. Förstärkt FET-forskning inom temat IKT
Europa bör stärka sitt stöd till FET-forskningen inom temat IKT som en väsentlig del av forsknings- och innovationssystemet. En kritisk massa av resurser bör byggas upp för fördefinierade FET-forskningsinitiativ (FET Proactive) med hög potentiell omvälvande inverkan. Stödet bör ökas även till högriskforskning som inte inskränks av fördefinierade forskningsagendor (FET Open) som en plattform för kreativitet och okonventionella forskningsidéeer med hög potentiell inverkan och som en viktig källa till nya forskningsteman.
Europa bör stimulera högriskforskning, bygga upp och strukturera nya tvärvetenskapliga FET-forskningsgemenskaper och utforska nya former av tvärvetenskapligt forskningssamarbete bortanför befintliga organisationsstrukturer och -modeller. Kapaciteten att löpande förutse framtida forskningstendenser inom IKT, att involvera FET-forskningen när europeiska forskningsplaner läggs fast och att utforma framtida forskningsinitiativ bör förstärkas
3.2.2. Lansering av flaggskeppsinitiativ inom FET-forskningen
Europa bör utarbeta ambitiösa Europatäckande, målinriktade flaggskeppsinitiativ som kan kombinera omfattande och löpande forskning kring klart definierade grundläggande utmaningar som är för stora för att tas upp i nuvarande FET-initiativ. De bör främja omfattande och ambitiöst europeiskt och globalt samarbete och samla resurser som går utöver nuvarande fragmenterade initiativ och program. Dessa stora initiativ kan kräva samarbete med andra teman inom sjunde ramprogrammet och skulle syfta till att skapa europeiska kompetenscentrum i världsklass och till att ge Europa en ledande roll när det gäller att driva på innovation på lovande områden, samtidigt som syftet också skulle vara att öka avkastningen på investeringar i målinriktad högriskforskning. FET-flaggskeppsinitiativ: Förståelse av livet banar väg för framtida IKT
Ett FET-flaggskeppsinitiativ kan t.ex. modellera och genomföra omfattande simuleringar för att man ska få kunskap om hur naturen bearbetar information och sedan tillämpa denna kunskap för att utveckla framtidens biodatorer. En sådant unikt projekt skulle dra till sig de bästa datalogerna, biologerna och fysikerna från Europa och andra delar av världen.
3.2.3. Gemensam programplanering och FET-initiativ inom det europeiska området för forskningsverksamhet
Europa bör samordna det arbete som bedrivs nationellt och på EU-nivå på ett bättre sätt för att identifiera och understödja gemensamma europeiska forskningsprioriteringar. I detta ingår möjligheten att medlemsstaterna tillsammans lanserar initiativ på områden av gemensamt intresse där det redan föreligger nationella initiativ. De kan inledningsvis vara inriktade på områden som kvantteknik och neuroinformatik där europeiska forskningsprogram redan finns, och sedan gradvis utvidgas till andra områden. Sådana samordnade åtgärder skulle motverka fragmenteringen inom den nuvarande europeiska forskningen på utvalda områden och stärka det europeiska forskningssamarbetet .
3.2.4. Ökat deltagande i FET-forskning för unga forskare
Unga forskares kreativitet och dynamiska kraft är nödvändig för att invant tänkande ska kunna utmanas, för att nya fundament läggas för framtida IKT och för att dessa ansträngningar ska lyckas även långsiktigt. Europa bör öka sina insatser för att få unga forskare, särskilt unga kvinnor, att intressera sig för FET-forskning och ge dem möjlighet att leda tvärvetenskapligt forskningssamarbete. Europa bör främja fastställandet av och ett snabbt införande av nya kursplaner i medlemsstaterna och inom ramen för EIT som lär unga forskare att spela en ledande roll och leda tvärvetenskaplig forskning.
3.2.5. Snabbare kapitalisering av vetenskapliga rön och påskyndad innovation
Forskarvärlden och de europeiska företagen bör intensifiera sin dialog för att bättre kunna identifiera företagens behov och tekniska flaskhalsar som kräver grundforskning och se till att tidiga forskningsresultat tas över inom den tillämpade forskningen.
Företagens deltagande i grundforskningen bör uppmuntras. I synnerhet högteknologiska, forskningsintensiva små och medelstora företag bör få ett bättre stöd, eftersom de är en avgörande faktor när det gäller att förvandla tidiga forskningsresultat till framgångsrika industriella tillämpningar.
Europa bör uppmuntra en forskningskultur som präglas av fritt utbyte och en omfattande spridning av tvärvetenskapliga forskningsrön. Man bör uppmuntra nya strategier för att gemensamt bygga upp vetenskaplig kunskap som är ett resultat av forskning.
3.2.6. Underlätta samarbete med ledande globala forskningsorgan och få talanger att komma till Europa
Globalt samarbete i världsklass behövs för att Europa ska kunna möta de grundläggande vetenskapliga utmaningarna. Europa bör försöka se till att de allra bästa forskarna från hela världen blir intresserade av att delta i FET-forskningen och slå sig ner i Europa. Man bör aktivt arbeta för och, där detta är till nytta för Europa, finansiellt stödja samarbeten med de bästa forskarteamen i hela världen.
Europa bör utveckla partnerskap med icke-europeiska finansieringsorgan på prioriterade områden. Man bör också uppmuntra och underlätta samarbete mellan forskningsteam globalt när de växer fram, på grundval av ett nedifrån och upp-orienterat förhållningssätt. Dessa initiativ bör stärka Europas kompetens inom IKT-forskningen liksom dess roll när det gäller att driva på framsteg och innovation i hela världen.
4. SLUTSATSER
I detta meddelande betonar kommissionen sitt engagemang för att stärka FET-forskningen inom IKT i Europa. Den föreslår en kombination av initiativ som inbegriper inte bara ökade investeringar, utan även en närmare samordning och ett närmare samarbete mellan alla berörda parter samt nya ambitiösa FET-flaggskeppsinitiativ. Medlemsstaterna uppmanas att godkänna de mål och den strategi som föreslås, och att uppmuntra nationella och regionala myndigheter, universitet och offentliga forskningsorganisationer och privata aktörer att delta i förberedelserna för framtida åtgärder.
Syftet med strategin är att locka de bästa forskarna från hela världen till Europa, att öka företagens investeringar och att driva på innovation. Investeringar i forskning till stöd för framtida IKT kommer att betala sig genom att Europas långsiktiga konkurrenskraft stärks.
Kommentera: