Statens offentliga utredningar,SOU 1972:59 Att välja framtid; Diskussionen om olika metoder att påverka människor leder till frågan om individens möjlighet att skydda sig mot icke-önskvärd påverkan och mot intrång i privatlivet.

Den följande texten är ett kort utdrag från den statliga utredningen.
Statens Offentliga Utredningar, SOU 1972:59

Genom beslut av den 30.6.1971 utsåg statsministern en arbetsgrupp under ordförandeskap av statsrådet Alva Myrdal för att behandla frågor om framtidsstudier i Sverige. Till gruppen har också knutits professorn Arne Engström och docenten Åke Mattsson, båda från forskningsberedningens sekretariat.

Som biologisk varelse i ett modernt samhälle är människan utsatt för en rad påverkningar som förändrar henne, dels direkt, dels på lång sikt. En oavsiktlig men omfattande påverkan sker genom olika slag av miljögifter och överdoser av naturliga ämnen. Risker kan uppkomma på tre olika sätt:

a) Direkt eller kortsiktigt (förgiftning, sjukdom)
b) Långsiktigt, bland annat genom upplagring av främmande ämnen (DDT,
strontium, kvicksilver) i kroppen.
c) Genetiskt, där man får varaktig förändring av arvsmassan.
Eftersom varje individ är unik och spännvidden i motståndskraft mycket stor, kommer en miljöbelastning som drabbar stora populationer att skada eller slå ut några även vid mycket låga doser. De som drabbas är dessutom i allmänhet människor, som är underpriviligierade även i andra avseenden än fysisk motståndskraft.

Forskningen måste därför integrera humanbiologiska och socialmedicinska aspekter. Framstegen inom molekylärbiologi – i sin tur möjliggjorda av den höga upplösningen i elektronmikroskopi, röntgenkristallografi m.m. – antyder nya möjligheter till avsiktlig påverkan av människans mest grundläggande element: hjärnan och arvsmassan.

Forskningen inom området hjärnfunktion och beteende (brain and behavior
research) syftar i första hand till att klarlägga arten och graden av de förändringar som man kan åstadkomma med de olika metoderna och därmed informera om nya möjligheter att lindra mänskligt lidande samt nya risker för kontroll och modifikation av beteende mot människornas vilja.
Diskussionen om olika metoder att påverka människor leder till frågan om
individens möjlighet att skydda sig mot icke-önskvärd påverkan och mot intrång i privatlivet.

Hotet mot människans integritet framstår klarast när man sätter de biologiska och psykologiska metoderna för beteendepåverkan i samband med nya teknologiska redskap för observation och bevakning av enskilda individer och grupper samt insamling och lagring av data.

Beteendevetenskapen bör kunna bidra till att lära människorna behärska redskapen så att de kan göra ett medvetet urval i stället för att låta sig översköljas av en mängd osovrade stimuli.

Med elektronikens hjälp kommer man också att kunna skapa olika slag av
“tvåvägs” – kontakter och upplevelser av närhet som människan aldrig förr kunnat uppleva.

En sådan utveckling innebär bl.a. att gränserna mellan masskommunikation och personlig kommunikation alltmer kommer att suddas ut. Det är en angelägen forskningsuppgift att studera hur mänskliga relationer påverkas av dessa nya former för personlig “bekantskap” med en stor krets av människor och miljöer.

Det är väsentligt i en demokrati att var och en som menar sig ha särskilda kunskaper om sociala, medicinska, ekologiska, tekniska, ekonomiska eller andra förhållanden uppmuntras och får möjlighet att sprida sin kunskap. Det är lika väsentligt att var och en som har synpunkter på planeringsunderlag och beslut på olika nivåer har möjlighet att framföra sina
synpunkter och delta i ett meningsutbyte kring mål och värderingar.

De tekniska möjligheterna för kommunikation har utvecklats mycket snabbt. Problemet är att skapa de ekonomiska och institutionella förutsättningar, som gör ett allmänt deltagande i kommunikationsprocessen under demokratiska former möjligt.

Stora krav måste ställas, eftersom information inte enbart skall vara relevant och korrekt ur informationsgivarens synpunkt, utan också vara relevant för mottagaren och av denna kunna uppfattas, förstås och läggas till grund för analys och reaktion.

En kommunikationsprocess ställer sålunda krav på givaren, på systemtekniken (“media”) och på mottagaren. Ett viktigt allmän krav på varje kommunikationsprocess är att den skall vara kritiskt konstruktiv.

Delar av den sammanhangskedja som beskrivs är forskningsmässigt
belysta, men en ansats som tar sikte på hela processen synes vara en viktig, försummad forskningsuppgift.

Beteendevetenskapliga data är särskilt känsliga eftersom de ofta rör värdeladdade frågor som intellektuell förmåga, personlighet, attityder, personliga preferenser och intressen. I en diskussion om behovet av en utvärdering av psykotekniska tekniker med hänsyn till deras
implikationer för samhällsutvecklingen gör psykologen George A. Miller, Rockefeller University, en indelning i “proximal psykoteknologi” och “distal psykoteknologi”.

Till de proximala teknikerna hör det direkta inflytande över andra individer, som psykologen själv kan utöva med hjälp av sin kunskap om interaktionsprocesser och interpersonella relationer.

De distala teknikerna utgörs av metoder som utarbetats av psykologer, men som med en enkel bruksanvisning kan användas av praktisk taget vem som helst. Otvivelaktigt är skyddet för individen mot ett missbruk av dessa och liknande metoder i dagens samhälle otillräckligt.

Det föreligger en konflikt mellan å ena sidan önskemålet om att integrera sociala, biologiska och tekniska data för att fungera som indikatorer på social förändring, å den andra risken för intrång på individuell och institutionell frihet, som ligger just i att underlag från olika delsystem av samhället så lätt kan “datakopplas”.

På grund av datateknikens utveckling fortsätter hotet mot den personliga integriteten att växa. Det är därför nödvändigt att stimulera både till en allmän debatt och till forskning rörande frågor om integritetsskydd.



En kommentar till “Statens offentliga utredningar,SOU 1972:59 Att välja framtid; Diskussionen om olika metoder att påverka människor leder till frågan om individens möjlighet att skydda sig mot icke-önskvärd påverkan och mot intrång i privatlivet.”

[...] Att väja framtid 1972 [...]

Kommentera:

Namn *:
E-post *:
Webbplats:
Kommentar *:
*